.-.

Hur kan man sakna något man inte vill återvända till?

Vad kan man göra för att ta reda på vad man vill göra?

Hur fångar man den man vill ha när man uppenbarligen inte har en chans?

Hur gör man för att tro på sig själv?

Vad gör man när man har ångest för att tiden springer ifrån en?

Why stay?

Nej, jag tror jag lägger ner bloggandet igen. Det är ingen mening med det om man inte får någon reaktion på någonting. Så jag ger upp. I guess people don't care.

Jag flyttar nog härifrån. Känner mig inte välkommen i den här staden.

Why push it?

Ibland undrar jag. Är det någon som bryr sig om vad som står här? Spelar det någon roll hur jag känner?

Världen går under imorgon. Och jag har aldrig fått känna att jag duger. That sucks.

Refusing to listen

Att tala för döva öron. Frustrerande. Att inte få sin röst hörd för att någon är så fastlåst i sina tankar om verkligheten.

Nåväl. Imorgon ska jag skriva om IDI och motivation. Läskigt samtidigt som det är intressant. Jag är egentligen för analytisk för att läsa om sådant. Men är det ett krav så är det. Ska även ta en cykeltur till a6. Förhoppningsvis hinner jag skriva allt det imorgon. I så fall ska jag börja tentaplugga på söndag. Tyvärr är det bara en dryg vecka till första tentan. Och sen en till med möjlighet till en dags plugg mellan. Det är inga lätta tentor den här perioden. Just den här perioden behöver jag verkligen klara det också.

Nu ska jag kolla posten och sen ska jag sova!

I guess that's life.

Livet rullar på. Vi har under de sista fem veckorna lämnat in två labbförberedelser, två labbrapporter, en studentföreläsning, en praktikfallsrapport, en projektrapport och en rapport i den andra kursen. Har en opponering och en rapport i kurs #2 kvar.

Gjorde min visumansökan i lördags. 13 juni smäller det. Då bär det av mot Stockholm. Galet. Allt känns galet.

Allt känns konstigt. Jag vet inte vad jag vill. Jag vet inte hur jag ska kunna få det jag vill ha. Känner mig ensam och osäker. Jobbig känsla. Avundsjuka och rädsla är också återkommande. I guess that's life.

Still no good

Vilken konstig känsla det är. Jag har hur mycket som helst som jag behöver få ur mig. Men jag kan inte. Det går inte. Gör folk besvikna. Tröttar ut mig själv. Stressar för mycket. Orkar inte med det. Vilket bakslag. Har nog gått 15 steg bakåt de senaste veckorna. Men å andra sidan kanske det var nödvändigt. Någon gång måste det tas upp.

Hund och bil. När jag kommer hem från USA. Måste ju börja någonstans. Häst får väl komma senare. Bokat och betalat flygbiljett. 19 augusti-23 december. Så länge har jag aldrig varit hemifrån. Så lång tid har jag aldrig gått utan att träffa min familj. Hur ska det gå?

That's just me

En månad har gått sen jag återupplivade bloggen. Och jag har haft en pissvecka. Finns många anledningar, ingen jag tänker nämna här.

Solen har skinit hela veckan. Och jag har inte sett den. Jag orkar inte skriva ett långt inlägg här. Jag kan inte skriva som jag vill. Just nu är det för mycket för mig. Jag orkar inte med allt. Stress och press från alla håll och kanter. Och jag presterar ingenting. Som alltid när det blir för mycket. That's just me.

Learning about coincidences

En stressig vecka har avverkats. Sist jag uppdaterade var det måndag. Har knappt varit hemma sen dess.

Tisdagen spenderades i skolan, påbörjade labbrapporten och hade lite föreläsningar. Onsdagen spenderades också i skolan, var hemma en kvart och vände innan det var dags för sittning och efter det kåren. Torsdagen var jag hos frisören, köpte champagne, var i stallet, åkte hem (med tre väskor. Tunga väskor). Fredagen firade vi mamma. Islandshästsridning, lunch med tårta, spa, shoppa på spa:t, öppna paket och dricka champagne, fin och trevlig middag. Lördagen tävlade syrran, och sen somnade jag i deras soffa när jag skulle plugga. Söndagen blev det Gekås och hemfärd. Igår var jag i skolan länge, kom hem halv tio på kvällen. Trött som en gnu. Och till sist. Dagen. Har varit i skolan. Haft en trevlig dag, men jag är trött nu. Och jag borde definitivt försöka få lite vettigt gjort.

Igår fick jag också reda på något komiskt. Något jag aldrig trodde helt klart. Världen är liten. Sjukt liten.

Regretting the future

Ja, min blogguppdatering sjönk lite där. Blev sjuk i tisdags och håller på att bli frisk nu. Hostar mig genom livet just nu men hostan är också bättre.

Eftersom jag har varit sjuk och inte orkat göra något så har jag inte direkt något att skriva heller. Pappa kom och hämtade mig i fredags så jag kunde vara hemma och vila över helgen. Jätteskönt!

Till helgen ska vi fira mamma som fyller 50. Jag åker hem på torsdag kväll och det ska bli jättekul med fredagen.

Nä, om jag skulle ta och äta mina jordgubbar jag köpte innan istället? Svårt att skriva när det enda man har gjort är att sova!

Fulfilling the dreams

Börjar med helgen. Den blev inte alls som planerat. Speciellt inte igår kväll. Menmen, sånt händer. Det har varit toppen att ha Teddy här iallafall. Och det är tomt nu när hon är hemma igen. Men, vi har planerat nästa vår redan. Elin får göra sig beredd på ett besök i Nice!

Av någon anledning har jag börjat fundera alldeles för mycket igen. Måste sluta med det. Det enda som händer är att jag gör mig själv galen.

Konstigt det är. När man känner att man har hur mycket som helst att skriva, men inte kan formulera det. Får väl se om det går bättre någon annan dag istället.